ponyretards

Jag bär dig som min börda

i hopp om att mina tankar ska bli hörda.

Jag förlåter dig för allt du gör, även om jag alltid hör

om dina höga mål som jag är tveksam om jag når.

Jag försöker och kämpar utan att knappt andan hämta

jag flyttar och jag rör mig för jag lyssnar så jag hör dig.

Du är aldrig nöjd, så det blir aldrig frid och fröjd

du fortsätta försöka tills du min nacke kröka.

Dra och slita, sparka och slå samtidigt som du försöker få mig gå på tå.

.

Men så kommer dessa dagar då allt vänder

jag kan känna det på dina varma händer.

Våra hjärtarn slår och vi vandrar båda två.

Jag låter dig bäras av min rygg, för med dig är jag trygg.

Du är inte längre min börda, för nu är mina tankar hörda.

Jag försöker att inte vara en börda, jag lovar att lyssna på dig!

(text snodd av Elinor, skimmelochskack.)